Stor brist på chaufförer även internationellt

Att behovet av nya chaufförer är stort är ett faktum sedan en längre tid. Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, TYA:s undersökningar visar gång på gång att vi enbart i Sverige saknar ca 5 000 nya chaufförer varje år under de kommande tio åren. Internationellt är problemet minst lika stort och en analys gjord av det brittiska företaget Transport Intelligence visar att det fattas över 400 000 lastbilschaufförer i Europa idag.

Konsekvensen av den internationella chaufförsbristen har under den senaste tiden inte minst uppmärksammats i England med bensinmackar som får stänga när bränslet är slut och butikshyllor som gapar tomma på grund av uteblivna varuleveranser. Engelska regeringens försök att locka nya chaufförer från fastlandet och få folk att återvända till chaufförsyrket har så här långt sett varit misslyckade. Många har pekat ut Brexit som en av anledningarna bakom bristen på yrkesförare för godstransporter men experter menar att problemet är större än så. I en undersökning gjord av den brittiska vägtransportföreningen, RHA, framgår det att låga löner, försämrade arbetsvillkor, coronapandemin och höjd pensionsålder är de främsta anledningarna till att många valt att lämna branschen i England.

I Sverige handlar det lika mycket om löner, arbetsvillkor och arbetstider. Vi måste skapa oss verktyg för att behålla de som varit länge i branschen med all deras kunskap men vi måste också lära oss att agera på ett sådant sätt när nya chaufförer kommer till oss att de får en positiv första tid i yrket som gör att de stannar kvar. Det handlar exempelvis om att kunna gå bredvid första tiden, ha en dedikerad kollega att kunna ringa till när det stökar, att få tydliga instruktioner om vad som ska göras och vad som förväntas. Få instruktioner om hur utrustning som kylaggregat och dubbelplan fungerar och inte minst kunskap om sådant som de inte får lära sig på skolorna. Exempelvis vilka temperaturer olika livsmedel ska transporteras i och hur man optimerar lastningen med olika temperaturzoner. Samtidigt ska vi vara ärliga och tydliga i att chaufförsyrket aldrig kommer bli ett jobb med fasta 7-16-tider.

För att bli lastbilschaufför finns det några olika vägar att gå. Man kan gå en treårig gymnasieutbildning, en kommunal vuxenutbildning på vanligtvis 30-40 veckor eller någon av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar. Totalt sett finns det cirka 4 000 utbildningsplatser i Sverige varav Arbetsförmedlingens platser utgör ungefär en fjärdedel. Samtidigt som bristen är stor har Arbetsförmedlingen pausat antagningen till sina utbildningar på grund av en rättslig tvist. Det handlar om en av myndighetens tre leverantörer som har överprövat hela upphandlingen. När det nuvarande kontraktet löper ut den 31 januari är det inte säkert att utbildningen kan återupptas.

– Vi kan inte garantera att det finns en leverantör. Därför har vi pausat antagningen. Vi kan inte låta människor inleda en utbildning där avtalet kan löpa ut, säger Jakob Ejeson, sakområdesexpert på Arbetsförmedlingen. Tvisten innebär en eftersläpning av nya chaufförer från arbetsmarknadsutbildningen på minst ett halvår. För en bransch som oroar sig över kompetensförsörjningen är ju det ytterligare ett steg i fel riktning, säger Ejeson.