Sverige har säkra vägar

Kvaliteten på våra vägar och underhållet av desamma är något som ofta diskuteras och på flera håll finns det mer att önska både vad gäller underhåll, snöröjning och nyproduktion. Trots det visar en ny, internationell sammanställning, att Sverige har världens tredje säkraste vägar, på delad plats med Estland. I rankingen har man tagit hänsyn till bland annat antalet trafikdöda per 100 000 invånare, framkomlighet i trafiken och vägkvalitet.

Rankingen är sammanställd av internationella experter på uppdrag av bilprenumerationsföretaget FINN. Urvalet för rankingen är länder med så kallat HDI-index, vilket är ett välståndsmått, över 8. På första respektive andra plats i rankingen hamnade Nederländerna och Norge.

– Det som lyfter Sverige i rankingen är det låga antalet dödsolyckor och den höga bilbältesanvändningen, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige. Lägre betyg får Sverige för det höga trafiktrycket och den höga andelen alkoholrelaterade dödsolyckor.

Lägst risk att omkomma i en dödsolycka i trafiken finns på Island, med 2,05 dödsolyckor per 100 000 invånare, följt av Norge och Schweiz. Sverige hamnar på femte plats med 3,14 omkomna per 100 000 invånare.

– Sverige har en lång tradition av trafiksäkerhetsarbete som fortsätter att ge resultat i form av sjunkande antal dödsfall i trafiken, berättar Tony Gunnarsson. Fortfarande omkommer dock många på 70-vägar med farliga kurvor och avsaknad av mitträcken. Andra problem är det höga antalet omkomna oskyddade trafikanter och det låga antalet nykterhetskontroller.

När det kommer till trafiknivån, en sammanställning av faktorer som genomsnittlig pendlingstid, missnöje med tid tillbringad i trafiken, utsläppsnivåer och trafikstörningar, får Sverige lägst betyg av länderna i Norden och Baltikum.

– Trots att Sverige är ett glesbefolkat land finns framkomlighetsproblem även här, fortsätter Tony Gunnarsson. Nyinvesteringarna i vägarna har legat på låg nivå de senaste tre decennierna och över 60 procent av det svenska vägnätet är byggt före 1970. Uteblivna satsningar på östlig förbindelse och liknande projekt, i kombination med kommunal politik för att minska bilåkandet, har lett till trängsel och köer i våra större städer.