Det svenska dieselpriset är det högsta i Europa enligt Sveriges Åkeriföretag och har sedan 1 januari 2021 ökat med 34,3 procent. Utav bränslepriset utgör 52 procent skatt. Målsättningen för alla inom branschen är att på sikt minska beroendet av fossila bränslen. Samtidigt måste vi skapa förutsättningar för åkerinäringen att utföra sina uppdrag idag och ha råd att investera inför framtiden. Varför är då bränslepriset så högt?
Åkeribranschen är klassad som en samhällsviktig bransch och är nödvändig för landets varuförsörjning och utveckling. Vi ser exempelvis i England hur det går när transportflödena stannar av. Tomt på hyllorna i livsmedelsbutikerna, byggena får materialbrist och folks rörlighet minskar då det inte finns något bränsle att tanka. Då bränslet är en av de större kostnaderna för ett åkeriföretag blir en sådan prisökning som varit nu under 2021 extra kännbar.
En fjärrbil som förser Stockholmsområdet med exempelvis mjölkprodukter från Skåne kör cirka 35 000 mil om året. Med en förbrukning på ungefär 3,8 l/mil så blir enbart de ökade kostnaderna för bränslet nästan 520 000 kronor per bil. En kostnadsökning som är svår att kompensera sig för i det korta perspektivet men som på sikt kommer leda till ökade konsumentpriser inom de flesta sektorer. Något som försämrar svenskt näringslivs konkurrenskraft och hushållens situation. De ökade kostnaderna leder också till försämrade marginaler inom åkerinäringen vilka hade kunnat användas till att ställa om till fordon med en mindre miljöpåverkan.
Priset på råolja är naturligtvis en viktig grund för bränslepriset men också valutakurser, råvarupriset på biodrivmedel i kombination med reduktionsplikten och konsumentprisindex (KPI). Det vi vet med säkerhet är att energi- och koldioxidskatterna räknas upp med KPI vid årsskiftet. Det innebär mer än 6 öre per liter diesel exklusive moms. Samtidigt skärps kraven ytterligare på iblandning av biodrivmedel i bensin och diesel ett steg genom den så kallade reduktionsplikten. Kraven ska skärpas årligen till 2030 för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Det sker enligt regeringen för att Sverige ska klara sina klimatåtaganden och inte tvingas minska kraftigt på resande och transporter.
När propositionen om reduktionsplikten lades fram bedömde regeringen att varje årligt steg som tas i plikten ger ett prispåslag på 15-25 öre per liter bensin och 40-60 öre per liter diesel exklusive moms. I augusti i år togs det senaste steget i skärpningen av reduktionsplikten. Det innebar att priset på diesel vid pump steg cirka 75 öre per liter och vid årsskiftet väntar en ungefär lika stor höjning till.
Samtidigt har riksdagen klubbat igenom Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas krav på ändringar i regeringens budget för 2022 där bland annat regeringen ska komma tillbaka med en proposition som ska innebära att skatten på bensin och diesel sänks med 50 öre per liter vid pumpen från och med den 1 maj. En sänkning som naturligtvis är välkommen men som är långt ifrån tillräcklig för att stötta åkerinäringen i sin roll som samhällsbärare.