Vätgas i framtidens fordon

Utsläppen från transporterna på våra vägar ska kraftigt minskas kommande år och vi har i tidigare artiklar berättat om Tempcons satsningar på såväl gasbilar som elbilar. Bara för några veckor sedan togs ytterligare gasbilar i drift och de utgör nu en allt större andel av fordonsflottan.

Något som diskuteras parallellt med gas och el på marknaden är vätgas. Även om det ligger ytterligare några år framåt i tiden för en större produktion börjar de första fordonen dyka upp på vägarna. Vätgasen är för många ett mycket viktigt komplement till exempelvis eldriften, framförallt vad gäller längre transporter.

Fordonstillverkare som vi i Europa inte är så vana vid att se som tillverkare av tyngre lastbilar, som Hyundai och Toyota, har långt framskridna projekt. Hyundai har lovat 1 600 vätgasbilar i drift i Schweiz senast 2025 samtidigt som Toyota tillsammans med Kenworth nu testar vätgasdrivna lastbilar i bland annat Los Angeles.

Men även på närmare håll börjar vätgasen göra framsteg. Förra året tog den norska livsmedelsgrossisten Asko fyra vätgasdrivna distributionslastbilar i drift levererade av Scania. Lastbilarna har en bruttovikt på 26 ton och har genomgått omfattande ombyggnader för att anpassas till vätgasdrift. Förbränningsmotorn har bytts ut mot en 90 kW bränslecellsstack, ett 56 kWh litiumjonbatteri samt lagringsutrustning för 33 kilo vätgas. Räckvidden beräknas till mellan 400 och 500 kilometer.

Många av våra andra europeiska lastvagnstillverkare har också under de senaste åren påbörjat olika utvecklingsprojekt och ingått samarbeten. Så sent som i december förra året presenterades H2Accelerate som är ett samarbete mellan Volvokoncernen, Daimler Truck AG, IVECO, OMV och Shell. Dessa företag har förbundit sig att arbeta tillsammans för att skapa förutsättningar för införandet av vätgaslastbilar i stor skala i Europa. Och målsättningen är tuff, redan under andra halvan av 20-talet vill man se över 10 000 vätgasdrivna fordon på våra europeiska vägar.

Volvokoncernen och Daimler Truck AG har sedan dess fortsatt sitt gemensamma arbete och för några veckor sedan gick man officiellt ut med grunddragen i sin utvecklingsplan för cellcentric. Det är företagens nya gemensamma samriskföretag på området bränsleceller. Det bygger på ett åtagande om att påskynda användandet av vätgasbaserade bränsleceller för bland annat fjärrtransportbilar med en planerad produktionsstart 2025.

Det som ofta lyfts fram från fordonstillverkarna och andra intressenter är att ett gemensamt politiskt ramverk för vätgas måste till inom EU, så att tekniken kan bli en kommersiellt gångbar lösning. Det handlar om allt från infrastruktur för tankstationer till skattesatser.

Men vad är då vätgas?
Med vätgas kan man lagra, transportera och tillhandahålla förnybar energi från till exempel sol och vind. Genom att använda vätgas tillsammans med bränslecellsteknik får man avgasfria fordon där rent vatten är det enda utsläppet.

Vätgas består av två väteatomer och har den kemiska beteckningen H₂. Väte är både det vanligaste och det lättaste grundämnet. Vid rumstemperatur och normalt tryck är väte gasformigt. Energidensiteten är hög per massenhet, men låg per volymenhet. Det sistnämnda gör det utmanande att lagra och transportera vätgas på ett effektivt sätt. De vanligaste sätten att lagra vätgas är antingen i komprimerad form vid 200–700 bar eller i flytande form, vilken den antar vid –253 grader Celsius.

Vätgas är även en energibärare precis som elektricitet. Det betyder att vätgas inte är någon primär energikälla men kan användas för att lagra, transportera och tillhandahålla energi. Flexibiliteten är stor eftersom vätgas kan produceras ur alla typer av energikällor. Vätgas kan användas som energi i bränsleceller. En bränslecell är en energiomvandlare som på ett effektivt sätt kan användas för att göra om vätgasens kemiska energi till exempelvis elektricitet för att driva en elmotor.